Enda sedan vi flyttade in i den här lägenheten så har vi vetat att det inte kommer att bli långvarigt. Lägenheten i sig är trevlig och fräsch, men området är alldeles för stort med många hus och mycket människor. Grannarna är lugna och den största störningsfaktorn har varit alla ungar som leker och går an ute på gården får morgon till kväll. Jag missunnar inte ungarna att leka och ha kul, men varken jag eller Toni kan koppla av när de kör igång.

 

Så även om jag fick offra min köpoäng hos Lulebo så var det värt det, då det var rätt lösning just då. Nu är dock tiden på Tunastigen över för äntligen löste det sig med nytt boende och det hade inte kunnat bli bättre känns det som!

 

Vi har ju kikat på allt från hus till bostadsrätt alternativt ny hyresrätt, men inte riktigt hittat det vi har velat ha och nu mot hösten har det kommit ut färre objekt på salumarknaden. Vi kom överens om att ta det lugnt fram till våren, men ändå hålla ögon och öron öppna och beslutet om att släppa allt för ett tag var kanske precis det som behövdes. Det var min arbetskollega Ankica som tipsade om om huset och jag lovade henne en tårta om det gick vägen, så nu är det bara att baka för den 15 november flyttar vi in i det lilla huset som vi får hyra tillsvidare med skogen bakom knuten och hästar utanför köksfönstret!

 

 

Vardagen brukar ju flyta på utan större överraskningar, men ibland händer det små, små saker som får ens vanliga dag att övergå till "mitt liv - den komiska varianten". Förra veckan lyckades jag somna på bussen till jobbet och det är väl inget konstigt med det i normala fall; om det nu inte hade varit för att denna busstur endast tar 10 minuter. Som tur är vaknade jag upp när bussen körde in på Smedjegatan, så ingen skada skedd. Det är väl ett tecken på trötthet, men det är svårt att "hålla sig" från att börja kl 6 på morgonen (tidig uppstigning = tidig hemkomst).

 

Veckans hittills roligaste händelse skedde i tisdagskväll när jag red på ridbanan. Kakan var hur fin som helst och allt flöt på bra. Efter lite galopparbete tog jag en skrittpaus och därefter fortsatte jag med lite trav. Red på en åttvolt och skulle precis byta över till den övre volten samtidigt som det kommer en bil på andra sidan vägen med strålkastarna riktade rakt mot oss och ridbanan. Travar på under lättridning, jag är på väg till vänster, Kakan skyggar lite lätt och tar ett steg till höger, jag hamnar i obalans och gilder långsamt ner på marken. Ingen av oss hann förstå vad som hände, men antagligen såg det riktigt kul ut från sidan. Det vara bara att borsta av sig och hoppa upp igen, men det hade nog inte varit lika kul om det inte slutat så bra som det gjorde.

 

Det är väl också här mitt grundproblem kommer fram, nämligen min något framåtlutande hållning. Det är ett släktdrag som syns både hos mig och mina systrar när vi rider och jag får ständigt tänka på att räta upp mig ordentlig och nästan tänka lite bakåt för att rätta till detta. Det har blivit mycket bättre, men jag får ständigt påminna mig själv om det när jag rider, annars är det lättare att åka i backen om man hamnar i obalans.

 

Möttes av olika reaktioner efteråt - syrran skrattade och pappa blev orolig att jag hade slagit mig. Det är alltid spännande att hålla på med hästar!

 

Jag ser verkligen framemot morgondagen: 4 h arbetsdag, fredag och en hel helg framför sig! Har tråkigt nog inte hunnit karva till någon pumpa, men vi får mysa till det med vanliga ljus istället. Den här varianten hade syrran fixat till och jag tyckte det var riktigt kul med lite variation.

 

Provexemplaret på våra inbjudningskort har kommit och det är precis det vi vill ha! Nu återstår bara att utforma texten i själva inbjudan och det känns som ett litet projekt i sig om man säger så. Inbjudningarna kommer gå ut i februari/mars någon gång, så det är ingen brådska än så länge. Ett av inbjudningskorten ska även översättas till finska, men det faller på Tonis lott för jag har inte så mycket att bidra med när det kommer till det finska språket förutom en massa svordomar, skinka, klocka osv. och det är nog inte vidare uppskattat.

Våran lägenhet är dock inte optimal vad gäller utrymme, men köksbordet fick flytta in i vardagsrummet för en stund och vips så var det problemet löst! 

Jag stortrivs när alla är här, även om det innebär lite trängsel och extra disk. 

Själva födelsedagen inföll ju mitt i veckan på en alldeles tråkig vardag, men Toni såg till att göra den "icke-tråkig" med middag, nystädat hem, present och tårta så det kunde verkligen inte ha blivit bättre. Jag är lyckligt lottad som har han!

Bjuder på lite bilder:

Det är verkligen ett fullspäckat schema i helgen med allt från stalljour till 30-årskalas. Däremellan hade jag även tänkt hinna med lite bakning inför nästa helg, för då är det min tur att fylla år. Normalt sett brukar jag ladda upp rejält med olika fikasorter och en tårta, men i år funderar jag på att lägga krutet på två tårtor istället. Jag vill ju såklart inte skippa alla fikasorter, men det kan vara kul att få gå loss på tårtfronten. Allt är dock en fråga om tid, så vi får se vad jag hinner med. Ricecrispies-tårtan är dock en av mina absoluta favoriter och den vill man hemskt gärna inte vara utan!

 

 

 

 

Klickade precis hem vinterns ridjacka från HM (hör och häpna!). Kilade först in i butiken inne i stan, men där fanns den endast kvar i lila. Jag har letat efter en ny, men inte riktigt hittat det jag ville ha förrän igår när jag satt och bläddrade i deras katalog hemma hos mamma och pappa. Ville ha en kort modell som är lätt, rörlig och lagom varm - precis som denna:

 

I snart 7 år har vi längtat och väntat på återkomsten och den 10 maj 2014 är det dags igen för då kommer Justin tillbaka till Sverige för en ny konsert. Förra gången var helt otrolig så jag hoppas att han kan toppa det, men det är jag inte det minsta tveksam över med tanke på den entertainer han är!

 

Nu gäller det bara att få tag i bra biljetter. Hoppas, hoppas, hoppas!

Mitt mörbultade knä kändes verkligen inte bra under förmiddagen, så jag ringde vårdcentralen för att få lite rådgivning och sköterskan tyckte att jag skulle komma in omgående för en undersökning eftersom knän är känsliga. Jag blev lite förvånad över att få en tid så snabbt för i 8 av 10 fall så tycker de att man ska åka hem, vila och knapra värktabletter, men det var skönt att få komma in för en kontroll.

 

Läkaren klämde, kände och konstaterade att det i allafall inte var någon skelettskada, utan att det var mjukdelarna som hade fått ta stryk. Han lät inte vidare orolig och sade att det var tur att jag hade fått smällen rakt på då sido- och rotationssmällar är betydligt värre, så det var skönt att höra. Troligtvis har det blivit ett stort "blåmärke" inne i knäet, därav svullnaden och han ordinerade vila och högläge för benet.

 

Jag misstänker att en helg uppe i sadeln inte räknas som högläge (...trots det uppenbara avståndet från marken), så jag får helt enkelt hålla mig i stillhet, men fy vad tråkigt det känns.

 

Annars ser planerna för helgen ut på följande sätt:

Sova

Uteritt + dressyr med Kakan

Påbörja höststädningen hemma

Hålla ridlektion för mamma och Laila

Syrran hälsar på lör-sön 

Enda frågetecknet just nu är hur jag ska lösa ridningen då jag fått en rejäl smäll i vänster knä efter att ha blivit omkullputtad av min kära pålle igårkväll. Höll på att leda igång henne runt stallet innan jag skulle sitta upp och så blev hon rädd för något, hoppade till och rammade mig i sidan. Jag föll i backen och ena knäet fick ta hela smällen. Det gick så fort att jag inte hann reagera alls.

Hon brukar heller aldrig hoppa till sådär, utan fnyser mest om något är läskigt. Det gick dock ändå bra att hoppa upp och rida efteråt, men idag känns det lite sämre så nu linkar jag runt med skrubbsår och lindat knä. Lite skador får man alltid räkna med. Hoppas bara att det ger med sig så att jag kan kravla mig upp en liten stund i allafall för träna måste vi!

De flyttade ju ner till Stockholm igen tidigare i år och jag har saknat henne sedan dess, så då är det bara att ta tag i saken och åka ner. Nu hoppas jag bara att det fortfarande finns kvar flygbiljetter till vettiga priser!

Sommaren dröjer sig verkligen kvar med de senaste veckornas soliga och varma väder. Det är helt sjukt att det är +21° c den 9 september! Kan det vara det som kallas för indiansommar kanske?

 

I lördags begav vi oss ut på stan för att besöka matmarknaden och shoppa lite höstkläder och det var fler än vi som bestämt sig för att göra samma sak, för det kryllade av människor. Matmarknaden var en riktig succé och jag hade spanat in det franska bageritältet, men efter att ha sett alla köer så beslutade vi oss tråkigt nog att stå över. Jag hoppas att matmarknaden blir en återkommande händelse för då ska jag vara redo att köa så att jag är hungrig lagom till när jag kommer fram, haha.

 

Sen har jag även hunnit med att ha stalljour, baka en ä c k l i g t salt äppelpaj, boosta bröllopsinspiration, svära över folk som inte kan läsa och parkerar på våran förhyrda parkering, fika och surr med Ankica & co, konditionsträning med min kaksmula till häst, söndagsmiddag med Tonis föräldrar och hundpromenad med Remi.

 

Sömnbrist när måndagen kommer? Oh ja!

Efter en fullspäckad fredag och lördag med familjetid hos syrran i Stridholm, fölvisning, ridning osv. så blev det en väldigt lugn söndag här hemma för både mig och Toni. Ibland är det bara skönt att pyssla på och göra det man känner för och det är väl det som söndagar är till för.

Kakan fick också en liten vilodag igår. Jag var och släppte ut hästarna på morgonen + fixade alla stallsysslorna och sen fick hon mysa på i hagen resten av dagen. Hon har gått riktigt bra den sista tiden med någon enstaka skrittdag här och var. Jag har kört en hel del konditionsträning med henne ute på en av ängarna vid stallet och det tycker vi båda är riktigt roligt, så jag har försökt att lägga upp veckorna med tre konditionspass, tre banpass (styrka/teknik) och så en lugnare dag med vila eller skritt.

 

Nu har jag även fått besked om att jag fick en plats på Andreas-kursen hemma i Kalix i slutet på september, så det ser jag verkligen framemot! Därefter är det kurs i november och december, men inga datum var klara så då får jag avvakta och se om det finns plats då också.

Djävulen bär Prada och lite gotta är det som får utgöra min lördagkväll. Lite egentid helt enkelt då Toni är på kräftskiva med sina arbetskollegor. Jag hoppas dock att han kommer hem snart för nu har jag fått nog av egentid för ikväll ;-)

Jag fick en riktig mjukstart på jobbsidan under förra veckan då jag endast jobbade torsdag - fredag och sen var det helg igen. Det gjorde det hela något lättare att kliva upp och komma igång. Vips så var man inne i vardagen med allt vad det innebär!

 

Även om det är otroligt skönt att ha semester, så gillar jag min vardag också. Rutiner är bra helt enkelt! Innan sommaren var jag sjukt less på att laga mat och hade noll inspiration, vilket innebär att våra sedvanliga veckomatlistor var nästintill obefintliga under de månaderna. Tack vare semestern har jag dock fått lite nya ideér vilket resulterade i en matlista på tre veckor, så nu hoppas jag att det håller i sig för det underlättar och sparar tid. Jag gillar ju ändå att laga mat i lagom mängd, men det är ingen hit när man måste komma på en maträtt, stanna och handla ingredienserna efter jobbet och slutligen laga den - medans man är både hungrig och trött. Nä, heja veckomatlistan!

 

Min lilla hjärtehäst har ju relativt känsliga ögon när det kommer till alla irriterande små insekter och därför har flughuvan varit toppen under sommaren. Vissa dagar kan det rinna lite och vara lite "klegg" ögonvrån så då har jag fått tvätta och hålla rent. I början på veckan fick jag rådet att testa Noviform vilket är en ögonsalva som tydligen ska fungera riktigt bra i sådana här lägen, så nu är vi inne på dag av denna kur och jag ser redan resultat.

 

Salvan appliceras på insidan av det nedre ögonlocket och från början var jag lite fundersam med hur det skulle gå att få dit den, men Kakan är en häst som älskar när man stryker henne kring huvudet och speciellt över och runt ögonen, så det har inte varit några problem alls. Enda problemet är att ögonfransarna kommer lite ivägen och såhär såg hon ut efter den första appliceringen: