Adventsfynd!
November är snart slut och första advent närmar sig med stormsteg. Dagens fynd blev denna röda pappersstjärna som ska få pryda vårt köksfönster:
Lite kul ändå!
Även om det är kul, så kan jag inte undgå att tycka att det är lite elakt att lura sin käresta att man varit otrogen...
...men skrattar bäst som skrattar sist!
Kurs ändå!
Det blev kurs i helgen i allafall efter att jag fått erbjudande om att låna en av ridskolans hästar istället. Såhär med facit i hand så var det "bra" att Kakan fick stanna hemma den här gången för det var väldigt nyttigt och lärorikt att få sitta på en annan häst. Även om hon är den absoluta läromästaren, så återspeglar varje häst olika problem/styrkor hos sin ryttare.
Den här gången fick jag rida en fuxvalack vid namn Tatar och det är väl ungefär vid färgen som likheterna slutar, men han var trevlig, följsam och väldigt bussig. Första passet handlade mest om att känna av honom lite och Andreas instruerade mig att rida honom enligt samma system som jag rider Kakan; inga konstigheter helt enkelt. Överlag fokuserade vi mycket på min sits och det resulterade i en grym träningsvärk efteråt. Mag- och ryggmusklerna fick jobba på ett helt annat sätt när jag kom i exakt rätt läge och jag var hyfsat mör när vi var klara. Tatar är en fena på skolorna, så vi avslutade fredagens pass med öppnor efter långsidorna och det var verkligen hans grej!
När det var dags för pass nummer två så hade vi kommit en bit på väg, men innan vi gick vidare med något annat fick jag testa att rida med korsade tyglar för att verkligen bli medveten om att man har en del onödiga och omedvetna "extragrejer" för sig. Det var riktigt svårt innan man fick kläm på det, men budskapet gick fram så nu vet jag precis vad jag ska eftersträva. Jag har en ovana att bredda händerna när jag värmer upp och det kan vara okej ibland, men där påminde Andreas mig om att alltid se till att "minst en förälder ska vara hemma för att man inte ska lämna barnet ensam". Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen - allt blir så logiskt och enkelt när han instruerar!
Därefter blev det mer galoppjobb med övningen "hundbenet" som enkelt förklarat gick ut på att rida efter fyrkantspåret enligt linjerna för ett hundben; ut i hörnen, in 0,5 m vid A plus C och in 1 m efter långsidorna. Det här arbetet var kanon för Tatar och han blev väldigt rund och jobbade på riktigt bra!
Tyvärr blev det ingen film från något av passen då jag var ensam på fredagen och glömde telefonen på lördagen, men jag får helt enkelt minnas och leva på känslan nu när det blir dags att applicera det på min egna lilla Cookie-bookie.
Ute på hal is
Önskan efter ett ridhus har aldrig varit så stor som nu. Vart man än vänder sig så ser man bara is och halka; hästägarens värsta tid är nu och jag tror inte att hästarna heller är så glada för den delen.
Min grundtanke var att låta Kakan få en lite lugnare period under hösten, men på grund av underlaget så har den vilotiden blivit lite längre. Ikväll beslutade jag mig dessutom för att ställa in helgens träning i Kalix. Det känns inte som en så bra idé att ge sig iväg med hästtransport i det här hala väglaget, så vi får helt enkelt stanna hemma den här gången (även om det känns trist...)
Så istället får vi mysa på, pyssla och invänta bättre väder!
Vår första morgon
Alla kartonger och möbler är nu flyttade och jag har precis vaknat efter vår första natt i huset. Toni sover ännu, så jag och Sigge myser på, äter frukost och spanar på hästarna genom fönstret. Hästtjejen i mig är väldigt nöjd!
Packelipacksmack!
Kartonger så långt ögat kan nå, men nu är det inte mycket kvar att packa ner. Snö utanför fönstret och lite julmusik gör susen gör susen för "packningsinspirationen" ;-)
Luleå ljusfestival
Förra helgen var det Luleå ljusfestival och då var vi på plats tillsammans med Tonis systerdöttrar Maja och Hilda som vi var barnvakt åt. Det var första gången som vi var barnvakt åt dem, men det gick hur bra som helst.
Det var riktigt mysigt med alla ljusinstallationer, men själva ljusshowen och ballongutsläppet levde inte upp till de förväntningar vi hade. Vi hade dock ändå en kul kväll med kinamat, film och bus. Alla fyra sov nog gott efteråt!
Blivande husfru!
Enda sedan vi flyttade in i den här lägenheten så har vi vetat att det inte kommer att bli långvarigt. Lägenheten i sig är trevlig och fräsch, men området är alldeles för stort med många hus och mycket människor. Grannarna är lugna och den största störningsfaktorn har varit alla ungar som leker och går an ute på gården får morgon till kväll. Jag missunnar inte ungarna att leka och ha kul, men varken jag eller Toni kan koppla av när de kör igång.
Så även om jag fick offra min köpoäng hos Lulebo så var det värt det, då det var rätt lösning just då. Nu är dock tiden på Tunastigen över för äntligen löste det sig med nytt boende och det hade inte kunnat bli bättre känns det som!
Vi har ju kikat på allt från hus till bostadsrätt alternativt ny hyresrätt, men inte riktigt hittat det vi har velat ha och nu mot hösten har det kommit ut färre objekt på salumarknaden. Vi kom överens om att ta det lugnt fram till våren, men ändå hålla ögon och öron öppna och beslutet om att släppa allt för ett tag var kanske precis det som behövdes. Det var min arbetskollega Ankica som tipsade om om huset och jag lovade henne en tårta om det gick vägen, så nu är det bara att baka för den 15 november flyttar vi in i det lilla huset som vi får hyra tillsvidare med skogen bakom knuten och hästar utanför köksfönstret!
