2. Frida och Knut gjorde sin debut i dessa sammanhang och det gjorde de med bravur! Vit som snö, fluffig som en björn och söt som socker var lille Knut för dagen och även dem gick in i utställningsringen som att de aldrig gjort något annat!

Även det faktum att man under dagen fått se en massa olika hundar i olika storlekar och raser, gör ju inte heller saken sämre. Enda nackdelen med dessa utställningar är att de tar en evinnerlig t i d!

Ett litet tillägg såhär på slutet - jag är även en stolt flickvän då min söta pojkvän gjort en bra arbetsvecka trots alla mastodontpass flera dagar på raken denna veckan. Nu förtjänar han lite vila och det gör jag med!

Kikar på Lyxfällan på tv3 just nu och den ena är ju värre en den andra. Kvällens vi-klarar-inte-av-vår-ekonomi-deltagare har en gemensam inkomst på 37 000 kr. Utgifterna uppgår varje månad till en summa av 65 000 kr (!) varav 35 000 kr enbart är skulder/återbetalning av lån och krediter.

Här talar man verkligen om att leva över sina egna begränsningar..

Jag önskar att man var ledig idag. Solen skiner och termometern visar på +10 c. Perfekt väder för en utflykt på isen. Jobbar tyvärr från 8-16.37 och nu längtar jag bara ut i finvädret! Alla som sitter inomhus idag borde skämmas - ut med er! Har fikarast nu och testar att blogga från mobilen, vilket fungerar ganska bra. Nu hoppas jag bara att det är lika fint väder imorgon när man är ledig. Ha en bra dag!

Undrar om det är fler än jag som idag har gått runt hemma och trallat "laaaaa voix" idag? Jag har absolut ingen aning om vad hon sjunger, men sjunga det ska jag i allafall. Malena var helt enkelt bäst igår kväll och det är i sådana här sammanhang där det verkligen gäller som de tydligt visas vilka artister som har den mesta rutinen och erfarenheten.

För övrigt var årets final en riktig nagelbitare och det har inte varit så här spännande på flera år! Jag trodde nästan att jag skulle få äta upp mitt uttalande om Caroline af Ugglas innan de klargjorde de sista poängen.

Jag är nöjd med årets vinnare, dock hade jag inte klagat om Alcazar hade vunnit för de var så bra! De höjde nivån rejält på både sången och framförandet och det är så det ska vara när det vankas final. De flesta av mina röster gick därför till dem, men jag hann dock med att både rösta på E.M.D och Malena några gångar.

Nu längtar jag till maj och den stora finalen i Moskva för det ska bli riktigt spännande att se om Malena imponerar på resten av Europa. Here we go!

Mina funderingar angående kvällens final av Melodifestivalen:

1. Det är ca 40 min kvar tills finalen börjar och för att vara helt ärlig vet jag inte ännu vilket bidrag jag kommer att lägga min röst på.

2. Jag har väldigt svårt att försöka mig på att tippa mig till kvällens resultat. De senaste åren har de ofta funnits en given vinnare i startfältet (läs: Carola och Charlotte Perelli), men i år känns det rätt så öppet, trots att de är vissa namn som figurerat mer i förhandssnacket än andra. En sak är jag i allafall säker på: Caroline af Ugglas är inte kvällens vinnare.

3. För att vara helt ärlig har jag börjat tycka om Malena Ernmans "La Voix" mer de senaste dagarna, trots att jag ratade henne totalt efter hennes framträdande. Det kanske är ett tecken på att det är dags för något nytt i vårt avlånga Schlagerland?

Systerkväll i Luleå med middag på Allstars och Melodifestivalen har byts ut mot Melodifestivalen och tacos på hemmaplan med mamma och pappa. Jag klagar dock inte, för en gångs skull känns det faktiskt riktigt skönt att inte vara för uppbokad. Mysbyxorna på alltså!

Spännande samarbete - Timbaland har producerat Chris Cornell's nya soloalbum som enligt honom själv är det bästa han gjort hittills.

Det blev lite ändrade planer gällande mitt och Tonis filmtittande igårkväll. Slumdog Millionaire bytes ut mot Seven Pounds med Will Smith i huvudrollen. Redan några minuter in i filmen kunde man känna att det skulle bli bra, vilket det sedan också blev. En film som berörde, vilket visade sig tydligt i och med att jag lipande mig igenom filmen. Hade jag sett den ensam hade jag antagligen storbölat, säkert högt och ljudligt dessutom.

Trots att det gått lite mer än 1 vecka sedan Besses operation så kan jag börja med att berätta att allt gick bra! Men om jag tar det från början. Jag varnar dock ointresserade läsare för ett långt inlägg..

Efter att ha sovit lite oroligt i ca 4,5 h ringde väckarklockan 02.20. Jag kände mig inte det minsta trött, utan hamnade i något typ av fokuserings-/tunnelseendetillstånd där jag hade mina tankar inriktade på en sak - att få in Besse i transporten. Efter att vi hämtat upp storasyster, körde vi in på stallplanen kring 03.00. I stallet möttes vi av ett gäng yrvakna hästar som stod och blinkade med stora ögon då vi tände lampan. Gjorde Besse i ordning, in med alla grejer i bilen och sen gick vi ut på gården för att lasta. Efter lite snusande på rampen och en halvhjärtad "måste-jag-verkligen-gå-in-i-transporten-diskussion" så var han lastad och klar 03.20. Eftersom att lastningen gick så pass smidigt åkte vi från Kalix tidigare än beräknat.

När vi väl satt i bilen slappnade jag och somnade en stund. Mamma blev helfrälst i Tonis GPS och den gjorde att vi lätt och enkelt kunde hitta vägen till kliniken.

Vi kom fram till kliniken ca 06.40 och på plats fick Besse komma in i en box och vänta en stund. En av de finska djursjukvårdarna kom för att tempa honom samt kontrollera hjärtljuden. En något uppstressad Bessman och en osäker djursjukvårdare var ingen bra kombination och Besse bestämde sig för att hon var farlig och kastade sig mot väggen då hon tryckte det kalla stetoskopet mot hans mage. Inte fick hon tempa honom heller, i stället muttrade hon något på finska och gick ut ur boxen. En stund senare kom veterinären "Henka". Hans lugna och bestämda sätt tyckte Besse mycket bättre om och han fick både lyssna på hjärtat och ge han lugnande, att kolla tempen överlät han dock till mig och mamma vilket gick betydligt bättre.

När Besse sen var nog påverkad förberedde de honom inför opertionen vilket innebar tvättning och rakning av benet samt lite annat småfix. Nyfiken som jag är var jag med överallt och kikade, alltid kan man ju lära sig någonting! Jag hade tusen frågor och funderingar, men veterinären var snäll och svarade på alla mina frågor.

Sen var det dags för själva operationen och vi fick tyvärr inte närvara, men vi fick dock komma in och kika just innan operationen. Mamma och Pappa valde att stå över, men Toni följde med mig med förklaringen att någon måste ju finnas där och ta tag i mig i fall att jag svimmade. Nu svimmade varken jag eller Toni utan allt gick vägen och jag fotade även några bilder som finns lite längre ner i inlägget. Innan vi fick komma in hade han även hunnit undersöka senorna med ultraljud då det fanns en misstanke om en ev. senskada och det var med betydligt lättare steg jag gick ut från operationsrummet då veterinären gett oss de goda nyheterna om att allt var bra! I en handvändning kortades den preliminära rehabiliteringstiden på ca 6 månader ner till ca 2-3 månader, vilket innebar att en stor sten släppte från min mage.


Efter operationen fick Besse vakna upp i deras uppvakningsbox som för övrigt var svart och madrasserad. Efter någon timme var han på bena och då kunde vi hälsa på våran lilla och något påverkade sötnos. Hungrig, trött och groggy i en "fyllecell" i Finland.

Veterinären gav oss en kort rapport om hur operationen gått och berättade även att han passat på att raspa hans tänder när han ändå var sövd, vilket var uppskattat då det ändå var något som vi hade behövt göra då vi kom hem.

Efter att Besse vaknat till och blivit nog pigg för att orka åka hela resan hem var det dags för lastning. Trots att vår experthjälp inte var på plats, så gick allting vägen utan problem även denna gången med lite samarbete. Kl 12.00 (svensk tid) körde vi ut från veterinärstationen och vi nådde Kalix ca 14.30 och det var en riktigt hungrig häst vi lastade ut hemma på stallplanen. Trötta, men glada och nöjda eftersom att allt gått så pass bra!


Del 1 av Besmans skadehistoria är nu till ände i och med att han är opererad. Nu riktar vi i stället in oss på rehabiliteringen och på att få han frisk igen!

Jag avslutar detta långa inlägg med att berömma veterinären "Henka" och hans assistenter för deras kunskap och bemötande. De var väldigt noggranna, professionella och framförallt trevliga och hjälpsamma!

Söndag och nu ligger jag här med datorn och ett paket Remi-kakor som jag snart ändå har ätit upp. Det känns rikitgt skönt att bara ligga här i sängen och ta det lugnt. Spenderade gårdagen i Luleå på kalas då Tonis systerdotter Maja hade fyllt 2 år i veckan. Tårta, tacos, hockey och en busig Maja.

Slöt sen upp med resten av tjejerna hemma hos Camilla där vi kikade på Andra chansen och surrade. Andra chansen är aldrig lika spännande som deltävlingarna och det nya röstningssystemet gör inte saken bättre. Jag är i allafall nöjd att Sara Dawn Finer gick vidare, det räcker för mig. De andra beslöt sig sedan att gå ut, vilket jag efter förra helgens flopp valde att avstå ifrån. Jag erbjöd mig i stället att agera chaufför. Nu har jag i allafall bestämt mig för att det inte blir någon utgång för mig förrän tidigast till påsk.

Efter en rätt så fullspäckad helg så blir det en aningen lugnare ikväll då jag och Toni hade tänkt se Slumdog Millionare. Det ska bli spännande att se om den lever upp till sina åtta "oscars". Film, mys och lite gott blir en bra avslutning på den här helgen!

För en gångs skull har jag en hel del att blogga om, men den senaste veckan har tyvärr tiden inte räckt till, men nu när det är helg så ska jag göra ett försök!