Upplägget för morgondagen:

• Uppstigning kl 02.30.
• Anländer till stallet 03.00.
• Packa in grejer i bilen, lasta Besse i transporten.
• Avfärd 04.00 (om Besse är samarbetsvillig vid lastningen vill säga)
• Anländer till Uleåborgs hästklinik innan 08.00.
• OPERATION!

Leksand stod som värd för den tredje deltävlingen och tyvärr var kvalitén på gårdagskvällens bidrag inte den bästa. För att citera Frida "De kommer in tusentals bidrag varje år och de är dessa som går vidare till att tävla i deltävlingarna". Vem är det egentligen som väljer vilka som ska få starta? Christer Björkman? SVT? Vem?

Mina favoriter var i allafall EMD som direktkvalificerade sig vidare direkt till finalen trots all förhandskritik och dåliga odds.

Här är sammanfattningen:

1. Velvet "The queen": Trots det väl planerade och väl genomförda framträdandet, räckte Velvet med sitt bidrag inte så mycket längre än så här. Ingen energi, bara ett evigt trallande och för att inte säga tragglande. Som att trampa i kvicksand - man kommer ingenstans.
2. Rigo & The Topaz Sound feat. Red Fox "I got you": Pinsamt, men sant. Då det var dags för snabbgenomgången av bidragen var det den här låten som jag satt och sjöng. Jag skyller på att de nötte refrängen för många gånger, för detta är inte min typ av musik och definitivt inte i dessa sammanhang.
3. Molly Sandén "Så vill stjärnorna": Den nya Sanna Nielsen. Ingen karaktär, slätstruken och helylle, men hyfsat duktig på att sjunga. Jag fick en snabb uppdatering av Frida gällande Mollys karriär, då jag fullkomligt missat hennes framtåg inom musikbranschen. Antar att det var alla hennes MGP Junior-fans samt deras mor- och farföräldrar som gjorde att hon gick vidare till finalen, för så bra var varken hennes låt, röst eller framträdande att hon var värd en finalplats.
4. EMD "Baby goodbye": Ibland önskar jag att jag var 14 år igen då det i den åldern är tillåtet att skrika som en riktigt fjortis då EMD äntrar scenen. Den åldern har jag nu passerat och får i stället nöja mig med att jubla inombords. "Three is a magic number" och Erik, Mattias och Danny var kvällens bästa bidrag, tyvärr inte årets vinnarlåt. Mattias får dock jobba på sin osäkra, flackande blick till finalen.
5. Mikael Rickfors "Du vinner över mig": En riktig föredetting som borde acceptera att hans musikkarriär är över. Han har inget att hämta i musikbranschen längre och definitivt inte i Melodifestivalen. Åk i stället hem och ansök om pension.
6. Maja Gullstrand "Här för mig själv": Jadu Maja Gullstrand, som låtens namn lyder så lär din enda publik bli dig själv om det är ett sånt här uselt bidrag du väljer att framföra i ett av Sveriges största TV-program.
7. Sofia "Alla": Översättning tack! Svensk sångerska (?) sjunger på grekiska (?) och har Madonna som sin stora förebild. Detta var en enda långt publikfrieri till den internationella juryn, vilket tydligen gick hem.
8. BWO "You're not alone": Varför en ballad? BWO kan så mycket bättre och med en riktigt bra låt är de en av våra största vinnarkandidater till ESC. Men tyvärr inte i år, vilket gör mig så besviken. Se filmklippet nedan för att påminnas om hur bra de brukar vara!

Äntligen helg och efter en riktig bad-bad-bad-hairday ser jag verkligen fram emot mitt besök hos frisören imorgon. Mitt hår är en enda livlös, tråkig rishög som är i stort behov av lite uppfräschning. Nu blir det "hej då" till kluvna hårtoppar.

Annars hade jag tänkt bege mig mot duschen och sen affären för att köpa lite gotta till mig och Toni. Det ska bli riktigt skönt att bara ta det lugnt och mysa lite ikväll. Efter den här veckan så vill jag bara ta det lugnt. Jag ska bara invänta min svettiga  pojkvän då hans fotbollsträning slutar kl 20.30. Hade väl även tänkt att vi ska göra ett försök att se färdigt Stepbrothers, då jag näst intill somnade mitt i vårt filmtittande igårkväll.

Jag längtar tills imorgon kväll för då blir det Melodifestivalen tillsammans med Frida & Co. Ser ut att bli ett perfekt upplägg för lördagskvällen.

Trevlig kväll!

Summa summarum - vi åkte till Boden med en misstänkt senskada alternativt/och/eller griffelbensfraktur och kom hem med två frakturer. Den misstänkta senskadan ville inte veterinären undersöka desto mer idag då han ömmade vid undersökning. Denna kommer vi i stället att få kolla upp då det blir dags för ett återbesök.

Tillbaka till frakturerna...

Rötgenplåtarna visade tydligt att griffelbenet var av, där griffelbensspetsen vandrat iväg ca 0,5 cm från sitt ursprungsläge. I många fall läker dessa skador ihop av sig själv, men då benbiten låg så pass "långt ifrån" så ordinerade hon operation. Närmsta klinik där det utför dessa operationer finns i Umeå och vi kommer därför att styra kosan dit så fort vi fått en tid. Prognosen för dessa skador är tämligen bra, så vi hoppas nu att allt kommer gå vägen!

Sen kanske ni förstår vår förvåning då dessa bilder även visade en äldre fraktur på kotan, som han enligt veterinärens gissningar troligen haft ett bra tag. Under de 3,5 åren som vi haft honom så har han aldrig haft tillstymmelse till hälta, svullnad, ömhet etc. Aldrig att man skulle ha sett något på hans steg, att han inte vill ta i eller ut steget ordentligt. Nej, han har alltid varit glad och arbetsvillig och hans steg har snarare förbättrats sen vi köpte honom. Veterinären trodde dock att man inte gör något åt den här frakturen då han inte har/haft några besvär av den. Det återstår dock att se efter den stora påfrestning som benet blivit utsatt för i samband med att griffelbensfrakturen uppstod.

I övrigt har det gått relativt bra, trots att han som vanligt tjurade lite vid lastningen. Som tur var så var min kära storasyster bara ett samtal bort, då hennes kunskaper och lösningar är guld värda i dessa situationer. Det är ju inte första gången vi fått ringa in henne ;) Lastningen inför hemfärden gick något enklare, fastän han var både tjurig och lite småfull av det lugnande medlet han fått i samband med röntgenundersökningen. Vi fick en hjälpande hand i form av en travtränare som kom förbi och trots att jag till en början var lite skeptisk så är jag väldigt tacksam för han var så pass snäll och ville hjälpa oss. Alltid lär man sig nånting!

Jag är så tacksam att jag har en pappa som är händig och fenomenal på att köra transport, en storasyster som ställer upp med allt från lugnade ord till kunskap, en mamma som alltid gör fixar gott fika och har en hand över. Tack för hjälpen idag!

Idag bär det av till Boden för Besses undersökning på ATG-kliniken. Håll tummarna för att allt går vägen!

Sammanfattningsvis var det ett jämnt startfält med många bra bidrag och det är det som jag kommer att komma ihåg från deltävlingen i Skellefteå. Missade de första minutrarna av programmet och därmed också Lili & Susies bidrag. Måns har i år gått ut öppet med att han vill vinna och jag hade relativt höga förhoppningar på honom efter hans förra start i Melodifestivalen. Han upplägg räckte ända fram till Globen och låten är bra, men tyvärr inte lika stark som "Cara Mia".

Kvällens största överraskning stod rockgruppen Heat för och Markoolio för kvällens humorunderhållning.

Petra Mede var lika usel som förra veckan, jag förstår mig inte på hennes humor. Att hon dessutom saknar talang och erfarenhet (?) när det gäller programledaryrket visade hon prov på då hon under några minuter skulle leda programmet utan talkorten. Dessa talkort som hon knappt släpper blicken från. Det är ju några omgångar kvar ännu, så än finns det ju hopp.

Här är sammanfattningen:

1. Lili & Susie "Show me heaven": Som sagt så missade jag tyvärr deras bidrag i sin helhet, men jag hann med att lyssna lite under snabbgenomgången. Helt okej låt, men tyvärr en aningens för mycket 90-tal. Sen så borde någon snäll stilpolis upplysa dem att man klär sig efter sin ålder, de är tyvärr inte 20 år gamla längre.
2. Lasse Lindh och Bandet "Jag ska slåss i dina kvarter": Varför visas alltid de sämsta låtarna som bidrag nr 2? Lika dålig som förra året, dock ett plus för energin på scen.
3. Jennifer Brown "Never been here before": Vilket sömnpiller! Tanken var att det här skulle vara hennes comeback då hon ska släppa sin nya skiva inom den närmsta tiden, men vem kommer vilja köpa hennes skiva när det låter såhär pass dåligt? Jag har abslout inget minne av det här bidraget.
4. H.E.A.T "1000 miles": De kom från ingenstans och överraskade! Välgjort framträdande, bra sång och energi. Deras frisyrer går ju att diskutera, men jag antar att det hör till.
5. Markoolio "Kärlekssång från mig": Allas våran Markoolio gjorde debut i dessa sammanhang. Tyvärr hade han inte mycket att hämta med sitt bidrag, men bjöd i stället på lite underhållning. Bäst var den brinnade, tjocka rymdgubben.
6. Amy Diamond "It's my life": Lilla Amy börjar bli lite för stor och vuxen för den söta, barnsliga looken och det blir tyvärr inte så mycket mer än sådär...sockersött?
7. Cookies n' Beans "What if":  Det eviga vevandet, stampandet och flaxandet drog tyvärr ner helhetsintrycket, då det i övrigt var en rätt så bra låt. Countryinspirerad musik hör väl inte riktig hemma i schlagersammanhand, men det är i allafall en låt jag kommer att lyssna på i efterhand.
8. Måns Zelmerlöv "Hope & Glory": Agent 007 möter Charlotte Perelli med "Hero". Jag ville så gärna att Måns skulle vara bäst och det var en stark och bra låt, men tyvärr inte i samma kaliber som "Cara Mia". Han var ändå helt klart värd en direktbiljett till finalen i Globen. Ett litet minus får han dock för inhoppandet och närbilderna framför kamerorna.

Även om jag och Toni lagt det här med "Alla Hjärtans Dag-presenter" på hyllan, så glömmer han aldrig bort hur mycket jag (oavsett dag och tid på året) uppskattar att få blommor! Att det nu dessutom råkar vara den 14 februari gör ju inte saken sämre. Så tidigare idag knackade blombudet på dörren och lämnade denna fina bukett. Tack gubben!

Måndag, ny vecka och den startar jag med sovmorgon. Härligt! Jobbar kväll mån-ons denna vecka och det känns riktigt skönt med lite sovmorgon, trots att man inte hinner göra så mycket annat än att jobba dom dagarna.

Snön fortsätter att singla ner, men jag klagar inte. Lätt och fluffig "filmsnö" är ju det ultimata och lite riktig vinter måste vi ju få ha, eller hur?

För övrigt så beger sig min syster söderut idag, närmare bestämt till Sala, där hon ska kika på en ny lurvig familjemedlem. Om personkemin (eller kanske man säger hundkemin?) stämmer så kommer hon imorgon hem med en liten Groa!

Nu: FRUKOST!

Ha en bra dag!

Startskottet för årets Melodifestival gick igår kväll och det blev en del överraskningar. En Uggla som flög mot höga höjder och en Shirley Clamp som spräckte tonarter, glas och öron med sin ovanligt falska stämma. Alcazar var mina förhandsfavoriter och de infriade alla förhoppningar!

Troligen var det även fler än jag som inte riktigt förstod sig på det nya röstningssystemet. Vad händer om två av ens favoriter hamnar mot varandra i röstningen?

Sen det här med programledaren, från ingenstans kom hon och vilken sopa! Noll koll, läste innantill och gjorde desperata försök att vara rolig - men utan resultat. Tacka vet jag Luuk. Kom tillbaka, vi saknar dig!

Här är sammanfattningen:

1. Nina Söderquist "Tick tock": En kvinnlig E-type med bättre röst. Inte min typ av musik och tyvärr ingen vinnare, men ändå ett godkänt framträdande.
2. Jonathan Fagerlund "Welcome to my life": Jonathan vem? Vad sjöng han? Blek och menlös låt.
3. Shirley Clamp " Med hjärtat fyllt av ljus": Vad har hänt med Shirleys röst? Det mest använda ursäkten brukar vara att det beror på en förkylning, men det här var katastrof! Tonfallet på orden "med hjärtat" fick mina hörselgångar att vrida sig i protest. Jag har aldrig varit något stort fan av Shirley, men jag vet att hon kan bättre än så här i allafall. Kanske hade hon tagit sig vatten över huvudet med den här hmm...skitlåten?
4. Scotts "Jag tror på oss": Överraskande nog var det en av låtarna där refrängen fastnade i mitt huvud. Jag tycke att de hade kunnat få gå vidare bara för att de är så folkkära och för att jag hellre hade sett dem i finalen än Big-big-Emilia.
5. Emilia "You're my world": Absolut inte värd en finalplats. Punkt.
6. Alcazar "Stay the night": Äntligen fick det sin belöning, en direktbiljett till finalen! Kvällens helt klart bästa bidrag och mitt hjärta kommer alltid klappa lite mer för dem. Lina Hedlund är ett positivt tillskott i denna trio, men för att vara helt ärlig så saknar jag Magnus. Tråkigt nog tror jag tyvärr inte att det blir någon vinst i år heller, utan snarare än andra eller tredje plats, då jag tror att de möter hårdare motstånd i finalen och då i form av Måns och BWO. 
7. Caroline af Ugglas "Snälla, snälla": Snälla, snälla...rösta på mig...Hon har ju ingen dålig röst, men måste hon vara så mycket Caroline af Ugglas? Melodifestivalen är inte rätt forum för henne.
8. Marie Serneholt "Disconnect me": Vi har sett det här konceptet alldeles för många gånger. Ensam tjej i vit klänning med ett antal dansare som framför en Elena Paparizou-inspirerad låt. Kom med något nytt! Men det är ju det här som är Marie Serneholts framgångsrecept - ta något som någon annan gjort och gör det igen.

En hel månad, fyra deltävlingar och en final...

Under veckan har veterinären varit ut till Besse. Under de dagarna han har haft boxvila så har han blivit betydligt bättre, vilket hon också tyckte. Hon kunde inte ställa någon exakt diagnos, vilket efter hennes rådgivning resulterade i att vi nu har bokat in ett besök på ATG-kliniken i Boden den 16 februari. Där har de tillgång till mer utrustning så som ultraljud, röntgen osv.

Hon utgick dock ifrån att det var en senskada, men kunde inte utesluta att det kunde vara en fraktur på griffelbenet och hon trodde att det blir en konvalecenstid på ca 6 månader. För oss får det ta hur länge det vill bara han blir bra! Fr.o.m i tisdags så ska han nu skrittas 15 min/dag i 10 dagar och under den här tiden så får han behålla det zinkbandaget som vi har lindat på. Skönt för både oss och honom är även det faktum att han nu får komma ut i sjukhagen på dagarna, för han var måttligt less på att stå inne.


Den sista dosen Metacam fick han på torsdagkväll, men vi fortsätter att tempa honom för att hålla ordentlig koll i fall att det blir några förändringar. Han är inte lika öm längre och svullnaden har gått ner en aning. Han värmer heller inte lika mycket på benet som tidigare. I övrigt är han på väldigt bra humör trots att vi dragit ner på maten betydligt.

Snart läggdags och...

...min bättre hälft spenderar natten på annat håll då det vankas Super Bowl 2009 i kombination med andra "grabbiga" sysslor (läs: spela TV-spel och dricka öl). Jag har därför hela sängen för mig själv, vilket jag direkt inte tycker är någon riktig höjdare. I dessa lägen är det därför tur att jag har fler än en kille i mitt liv. För någon som aldrig tackar nej till lite kvällsmys och en varm sängplats är mitt lilla charmtroll till kisse! Wille är nog den enda av oss som är glad då Toni sover borta för då få han sova på sin lilla rosa filt tillsammans med lillmatte.

Med dessa ord säger jag därför Godnatt och Sov gott!