Att återgå till livet som ridskoleelev har varit lite av en ny erfarenhet för mig och jag blir bara mer positiv ju fler lektioner jag rider. Först och främst känns det bra att jag verkligen får valuta för pengarna som inkluderar bra undervisning av en utbildad instruktör, välridna och trevliga hästar samt en organiserad anläggning.

Senast jag var aktiv ridskoleelev var någon gång på högstadiet (förutom ett litet gästspel på en termin för några år sedan). I det läget fick jag inte den utvecklingen jag ville ha vilket gjorde att jag slutade och med facit i hand så berodde det till största delen på utbildningsnivån på både hästarna och instruktörerna. En mindre ridklubb på en mindre ort har tyvärr inte samma möjligheter och det blir lite av en ond cirkel då en ridskola behöver sina elever för att kunna gå runt, men utan bra hästar och instruktörer så kommer inga elever. Ett jobbigt läge helt enkelt.

Flytten till Luleå har därmed inte enbart gett mig möjligheter till utveckling arbetsmässigt, utan också när det kommer till mitt absoluta favoritintresse här i livet. Det finns betydligt fler möjligheter för mig att utveckla min ridning och mitt hästeri än tidigare, vilket har lett till att min motivation och mitt intresse bara ökar mer och mer! Vi får se vad framtiden bjuder på och det känns som att jag är på rätt ställe den dagen då det blir dags för en ny stor träningskamrat.