Årets hästbad

Torsdagskvällen bjöd på ett litet äventyr i form av en långtur med hästarna till Bjumisträsk för att bada. Vi var ju dit även förra året och vi har bestämt oss för att det ska bli en tradition. I år körde vi Besse och hade med Katarina och Lotus som sällskap.

Eftersom att det är så varmt på dagarna så blev det en kvällstur. Det tar ca 1 h att ta sig dit där sträckan uppgår till ca 1 mil enkel väg. Vi höll lugnt tempo och varierade mellan skritt och trav. Stundtals jagades vi av stora myggsvärmar, så det var skönt när vi kom ut på heden för då försvann alla flygfän.

I år fanns det ingen tvekan hos Besse när det gällde själva badandet. Han klev i på en gång och körde sin krafsa-med-hoven-i-vattnet-så-det-skvätter-och-blir-en-grop-stil. Nytt för i år var hans dykningar med huvudet, där han blåste ut luft ur näsborrarna under vattenytan. Han var så söt! Synd bara att hans lill-matte är en fegis som inte vågar gå så långt ut.


För mig var det inte bara en "vanlig" tur, utan även ett kvitto på att allt det arbete vi lagt ner på honom gällande utbildning och fostran, har gett resultat! Jag blir så glad och imponerad av honom när han är så duktig som han var då! Även Mamma var helt lyrisk när vi kom tillbaka till stallet. Han var lugn och fin hela vägen och travade på i stadig trav, utan hets och stress med en fin och lätt känsla i munnen. Inget taktande (sånär som en liten bit), ingen spänning - utan lugn och avslappnad. Framförallt så s k r i t t a d e han när det var skritt, vilket vi tränat otroligt mycket. På hemvägen lät vi hästarna länga i en lång backe och han hade så fin trav där han bibehöll sin fina takt, trots ett ökat tempo och utan att bli het. Vi var ju även tvungen att köra en bit på själva Björkforsvägen och där mötte vi två långtradare, en massa bilar och en cross. Han skrittade bara på lugnt med pappa promenerades bredvid.

Man får dock alltid komma ihåg att det kan komma bakslag. Hästar är som de flesta vet levande individer och ofta brukar det vara "två steg fram och ett tillbaka" och ingen dag är den andra lik. Jag har dock alltid haft (och har) en målbild i vårt arbete med Besse och det är utifrån den som träningen läggs upp, men man får aldrig glömma att det tar sin lilla tid. Det går således inte att stressa fram något för att få ett snabbt resultat och det finns en tanke och ett mål med alla träningsmoment vi gör! Det är väldigt viktigt för mig att ha det, för utan mål och mening är det ingen idé att hålla på. Nu flöt jag in på ett litet sidospår, men jag ska i allafall bjuda på ett litet filmklipp från själva "badandet":

Observera min snygga hjälmfrilla ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0